Vi kan gemensamt skapa ett nytt sätt att se på vad staden är, och visa vägen för hur en fastighet i samklang med teknik och ambition kan bidra till att skapa innovation, trygghet och välbefinnande utan att behöva tulla på något, eller göra avkall på den goda affären som bygger långsiktighet för alla.

 

En modernare, mer resurseffektiv stad är i startblocken

  • Grön resurshantering

    Något man hört ofta senaste fem åren är insikten att vi måste bli bättre på att dela resurser, det har uppstått bilpooler, cykelpooler, delade verktyg etc, det har dock saknats sammankopplade lösningar för att hålla ordning på vem som bokad vad av vilka och vem som ska betala vad på vilket sätt och när, låter det både bekant och komplext?

    Varför finns det inte en standard för det här?

    Andra kanske lite mer kritiska resurser som energi och vatten saknar även de standarder mer än på sina mest basala nivåer. De goda nyheterna är att mycket av det här redan är löst i Brikks, man kan både förvalta resurser klimatsmartare men också utbilda och ge insikter till de som nyttjar lokaler och resurser.

  • Tryggare vardag

    Att veta att allt är ok hemma är skön känsla, att det är larmat, dörrarna låsta, fönstren stängda, spisen avstängd eller kanske bara att kunna titta till katten under dagen, eller att kunna sätta boendet i viloläge precis som telefonen när man är bortrest.

    Mycket av den digitala funktionalitet för ökad trygghet som vi installerar och driftar går att använda till en behagligare och tryggare vardag. Med tryggheten i till exempel digital access för lås och porttelefoner kommer också en stor dos smidig logistik för livspusslet, är barnen redan hemma? behöver hantverkaren släppas in? allt går att hantera på distans.

    Samma sensorer och låssystem kan även användas för att ställa om boendet till assisterat boende, allt med integritet och säkerhet i behåll.

  • Smartare stadsdel

    “Det går inte att bygga smarta städer med dumma hus” är en lika en enkel som komplex sanning, måste vi alltså bygga nya smarta hus för att kunna få dem gröna och trygga?

    -Självklart inte, precis som man en gång i tiden kunde tillföra telefonnät, eller fibernät till fastigheter kan man idag dra moderna CAT-nätverk som moderniserar och gör fastigheten mer smart och mer resurseffektiv. både med pengar och planet.

    Vi har över 20 års erfarenhet av att arbeta med robust och säker innovation inom nätverk och mjukvara, vi tar oss an projekt på ett handfast och pragmatiskt vis. Vi arbetar löpande med några Sveriges största bestånd.

    Har vi inte löst det tidigare så tar vi oss gärna an och förverkligar era visioner om vad städer kan bli.

Välbefinnande i stadsdelar

Sju digitala grundbultar
för en bättre vardag

Vi delar alla samma framtid, det är fler av oss som behöver dela samma resurser på mindre utrymme.

Den enda platsen där detta kan ske är städer men det är utmanande,
de flesta stadsdelar är byggda på ett frånkopplat och ohållbart sätt,
mer fokuserade på industrialisering och pendling, än hållbarhet i en uppkopplad värld.

Här är som vi ser det sju digitala grundbultar som med fördel kan användas i alla stadsdelar

 
 

  • 1. Integrera hållbart tänk från början

    Eftersom vi inte kan bygga om befintliga städer måste vi tänka om hur vi kan använda befintliga standarder och tekniker för att skapa en digital infrastruktur för hållbara städer och stadsdelar på ett smartare sätt.

    Att vi blir fler, som ska dela på samma resurser, på mindre yta, det skapar både möjligheter och en osäkerhet över hur man bäst ska lösa det.

    Tre krafter kommer att vara drivande i utvecklingen framåt, urbanisering, hållbarhet och digitalisering.

    Staden är den plattform vi måste använda för att lösa hållbarhetsekvationen som uppstår som ett resultat av urbanisering.

  • 2. Planera för resursdelning

    Digitalisering är det enda verktyg vi har som kan skapa oändliga resurser i någon form.

    De globala målen kommer ur faktiska utmaningar, vi kan bidra till att lösa de som är kopplade till urbanisering, infrastruktur resurshantering och lokal ekonomi.

    Vi löser urbana utmaningar bäst genom att bygga en hållbar, förtätad stad som skapar välbefinnande och möjligheter i sig själv.

    Husen blir långsamt bättre, människor och resursdelning stökar till det lite, att få till fungerande hållbara kvarter handlar fortfarande om holistisk, långsiktig stadsdelsplanering. Digitalisering kan dock böja kurvan, göra mer med mindre resurser, och förbättra distributionen rejält.

  • 3. Bygg in motståndskraft

    Låter det tryggt att bo i ett sårbart hus?

    Idag är all infrastruktur (energi, vatten, el) och alla funktioner i byggnader (ventilation, miljö, tillträde, hissar, säkerhet) bortkopplade från varandra.

    Förutom massiva miljömässiga ineffektiviteter betyder det också att byggnaden sakta kommer att försämras när alla system åldras på ett inte så optimalt sätt. Dessutom kommer det att vara isolerat från alla andra byggnader vilket gör att dela resurser är svårare, det vill säga ingen delning av energi, tillgång, utrymmen, lagring eller säkerhet.

    Detta ger en mycket sårbar byggnad som bara fungerar när den är ansluten till elnätet, där räddningstjänsten måste leta efter nycklar, där du inte delar lösningar för mobilitet eller där grannar enkelt kan vattna dina växte.

    Vi inte bara tror, utan vet, att det här gå att göra effektivare, säkrare och mer robust.

  • 4. Bygg in förutsättningar för trygghet

    Alla vill bo tryggt såklart och egentligen borde alla nya hus kunna komma med förinstallerade förutsättningar för olika typer av trygghet och larm. Det är ju lite märkligt som det är nu, att varje trygghets och larmbolag ska plocka bort sensorer, kablar och nätverk från den föregående.

    Om man tänker lite längre borde den typen av installation följa en standard och det man istället byter är den som levererar trygghetstjänsten, inte hårdvaran i sig. Vi tänker annorlunda där, dra ett nätverk, en uppsättning sensorer.

    Låt sedan alla trygghets och säkerhetsleverantörer använda samma utrustning, oavsett om de är privata eller kommunala, att måste de identifiera sig med en digital identitet vid varje tillfälle ökar integriteten och säkerheten, dessutom sparar vi både pengar och planet på att inte riva ner och bygga upp i onödan.

  • 5. Bygg in sensorer, access och trygghet

    Högre kvalitet på sensorer gör givetvis ett larm bättre, de lösningar på hårdvara som vi rekommenderar är alltid kopplade med ström och datakabel i ett, det gör lösningen tryggare då alla är sammankopplat i ett system, dessutom så blir det inga batteribyten och högre säkerhet mot störningar.

    Självklart kan samma sensorer och låssystem användas av både säkerhetsbolag och hemtjänst. D

    Dessutom löser vår digitala approach där man handskas med identitet och funktioner i separerade lager upp vissa andra svårigheter med hemsjukvård och hälsa, nämligen är att balansera integritet, tillgång och funktion i ett system där man har olika uppgifter och förutsättningar beroende på situation.

  • 6. Satsa på digitala identiteter

    Att dela resurser bygger på att vi vet vem som vill ha access till resursen vid varje givet tillfälle, därför är rätt digitala identiteter en kritisk komponent för att bygga en stadsdel där det är enkelt att komma åt bilpoolen, gemensamma festutrymmet eller ett verktygsrum.

    De flesta i Sverige har någon gång använt Bank-ID, men vi stöttar även Freja eID.

    Standarden vi använder är OAuth2 ("Open Authorization) är en öppen standard för åtkomstdelegering, som används av företag som Amazon, Google, Facebook, Microsoft och Twitter för att tillåta användarna att dela information om sina konton med tredjepartsapplikationer eller webbplatser, det är alltså en global standard som stöttas av flera av världens största internetföretag.

    Tryggt öppet och säkert.

  • 7. Respektera de boendes integritet

    Det kan låta helt självklart, men vad vet du egentligen om den infrastruktur eller den hårdvara du surfar via?

    Att myndigheter (EU) och Globala företag som ligger långt framme (Apple/Cisco) och där nationella intressen (Säpo vs. Huawei) fokuserar på just integritet och datasäkerhet är ingen slump.

    Om man tänker sig att våra telefonvanor i sociala medier genererar intäkter på 100 tals miljarder USD årligen krävs liten fantasi för att förstå vilken potentiell guldgruva för rovdrift på data våra stadsdelar utgör.

    Vi arbetar kontinuerligt med cybersäkerhet, både med hårdvara och mjukvara, vi är ytterst noggranna med vad vi installerar och använder enbart utrustning från företag som är baserade i demokratier.

“Bengtsson började”

“Vi blir inte yngre direkt”

Kontakta oss

Låter det spännande? bra, det tycker vi också, skicka gärnaett mail och berätta vad som intresserar dig, kommer du från fastighetssidan får du gärna berätta lite om ert bestånd så kan vi göra bättre kalkyler. Det sparar både er och oss lite tid.