Vad är en silo och varför är det ett så stort problem? Silos eller stuprör i kontexten av stadsdelar är ett system oförmöget till ömsesidigt utbyte med andra, liknande system, det kan låta abstrakt men den sammanlagda effekten av ineffektivitet är en ett problem stort nog för att Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) ska se silos som det enskilt största hindret för fem områden: digital infrastruktur, säkerhet, kompetens, integritet samt industriella plattformar.

Exempel på system som inte pratar med varandra eller är integrerade med någons lags plattform är värme, kyla, ventilation, el, vatten, avlopp, brand, säkerhet, trygghet, access, logistik, kommunikation, etc etc, för att gör det enkelt kan man använda metaforen för fastigheter som en slags digitala Babels torn där inga system överhuvudet vet vad det andra gör och som dessutom saknar ett språk för att prata med varandra, exempel på hus där värme och kyla motverkar varandra är lång från ovanligt.

Botemedlet kallas helt enkelt lager, man hör ofta uttrycket “arbeta på tvärs” vilket betyder att det finns något som låser upp systemen så att de kan börja samverka. Målet är en digital förvaltning där man kan se och styra alla alla enheter, där fastigheter är kopplade på på ett standardiserat sätt, det skapar nya möjligheter för tjänster och intäkter.

Standarder är lika gammalt som civilisation i sig, men att arbeta med öppna standarder i nätverk kom med filosofin runt internet, alla skulle kunna kommunicera med alla.

Det mesta runt fastigheter idag följer någon slags standard, utom kommunikation, där är normen fortfarande “pre-internet” det vill vi ändra på, vi använder ett öppet digitalt ekosystem, byggt på öppna standarder, som gör att tjänsteleverantörer kan integrera en gång och nå alla deltagande fastighetsbolag och städer.

Det innebär att den som skapar en tjänst, t.ex. för leveranser via cykel, nu både kan erbjuda sin tjänst och även kan leverera till alla anslutna fastigheter, i alla anslutna städer.

Det bygger såklart att finns en säker standard i stadsdelen för identitet (OAuth 2.0 med BankID /Freja eID), så att man vet vem som levererar och och att alla elektroniska lås följer en öppen standard, så den som har rättigheter får access till fastigheten när denne ska ha det. Det är inte svårare, eller dyrare, bara väldigt mycket smartare och smidigare.

För människor är göra repetitiva ting tråkigt, ineffektivt och därför alltid ett slöseri med resurser. Datorer fungerar tvärtom, det är på repetition de är bäst.

Mängden processer i en stadsdel som idag sköts manuellt är obegripligt stort, allt från vardagliga ting som människor som vill flytta in och ut, bokningar, hyror, felanmälningar etc, etc. Allt det är latent potential om man kan automatisera det.

Det är inte komplexa processer, bara repetitiva och tråkiga, det mesta i en stadsdel rör sig i vecka, månads och kvartalscykler.

Brikks är en nätverksprogramvara för telekom. Det betyder att den samtidigt kör all trafik i 125 nätverk i 10 länder. I genomsnitt är det 345234 samtal och 345 Petabyte data per timme och det gör det 24-7-365.

Det kan verka lite slösigt att använda en så avancerad mjukvara för att felanmäla att det saknas bananer i den levererade matkassen, men det tycker inte vi, vi vet att varje process vi förenklat och kopplat upp sparar tid och pengar varje gång den används. Resurser som kan användas bättre någon annanstans.

Digitalisering av infrastruktur är en nyckel för att att få ihop staden med det kommersiella, med de boende, alla typer av distribution oberoende vilken typ av resurs eller tjänst går tillgängliggöra på tvärs genom olika aktörer.

Att sätta och kravställa öppna digitala standarder och möjliggöra en gemensam infrastruktur för energi och data både i stadsdel och fastigheter fungerar som en katalysator för en mängd tjänster, nya intäkter och ökade värden.

Att mjukvarumässigt styra energi både med och utan AI kan ge betydande besparingar. Med AI kan man nå 10-25% med rätt inomhusklimat

Nyckeln är att bryta de tekniska silorna inuti byggnaderna genom att bygga distribuerad infrastruktur baserad på bästa praxis från tekniska standarder och arkitektur på Internet.

En ny byggnad eller ett nytt tätortsområde kan anta denna nya standard utan extra marginalkostnad för byggandet och med betydande besparingar i driftskostnaderna. Både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv har byggherren betydande uppsida genom att använda den nya byggnaden.

Idag behöver alla slutna system (el, ventilation, miljö, fysisk åtkomst, hissar, säkerhets- och säkerhetssystem) tillgång till Internet för fjärroperationer.

Vår lösning tillhandahåller ett toppmodernt nätverk som erbjuder internet för hyresgästerna att välja och vraka mellan tjänsteleverantörer från en neutral marknadsplats.

En öppen infrastruktur där uppkopplade lösningar, operatörer och tjänster kommer att göra livet smartare, grönare och mer livskraftig

Nätverkens nätverk - Internet är utan tvekan den mest utbredda standarden på planeten, det förbinder nätverk med andra nätverk, skapar en webb som förbinder civilisationens yttre kanter med de de största befolkningscentra. Fiber är som de flesta vet själva ryggraden i att knyta samman kontinenter och städer.

Hur ser det då ut på det lokala planet? jo, på en områdesnivå fungerar fiber men sedan inne i fastigheterna brukar vi förorda en lite förbisedd standard, CAT6a, enkelt uttryckt är det en kabel som klarar av att skicka BÅDE el och data, det gör att man kan standardisera och reducera kabeldragningen. Man kan använda CAT6a till områdesnät men generellt är det fiber fram till fastighet och CAT6a inne i fastigheten.

En stor fördel kan man hantera alla kritiska enheter utan batteribyten då allt går på tråd. Så kallad POE [Power over ethernet]och vid logisk separering av nätet kan man dessutom köra alla typer av styrning och hårdvara på samma nät, vilket i praktiken innebär att det räcker med ett fastighetsnät, vilket i sin tur sparar tid och resurser
 (Brand måste fortfarande vara separat pga lagstiftning)

Vad blir då resultatet, jo man kan med CAT6a strömsätta och styra WiFi, dörraccess, sensorer, högtalare, energi, DUCar etc etc, det ger besparing och ökad säkerhet i flera lager. Det är dessutom snabbt som katten, CAT6a stödjer hastigheter upp till 10 Gb/s, även på kablar som är 100 meter långa. Vi gillar de 6 katterna.

Tänk hållbart, även med ettor och nollor, det är extra viktigt om man bygger långsiktigt, man kan få mer gjort med mindre resurser om man tänker i effektiv kod och inte i debiterbara timmar

Brikks är inte  en konsulttjänst utan en mjukvara, det är lite viktigt att man förstår den biten för att förstå hur vi skapar nya funktioner, en konsult organisationen går ut på att tjäna pengar per timme, inget fel i det, kan vara ett bra stöd för månaga processer och organisationer.

När man utvecklar mjukvara som man själv har ansvaret för måste man dock ha en annan approach, att duplicera en bit kod och sälja som en “ny tjänst” kan kanske vara en affärsidé för konsulter, men för oss som utvecklare är det inte hållbart i längden, kod för funktioner måste underhållas, vi försöker därför hålla mängden kod nere genom att digitalt återbruka de resurser vi redan skapat.

Vinsterna är många, såklart man sparar man energi och pengar men framförallt tid, den enda resurs vi inte kan skapa mer av. Det gör också att när vi utvecklar nya tjänster för partners blir det till minimal budget och tidsåtgång, alla tjänar helt enkelt på det.